19. aug, 2020

MAGSÅR är vanligt förekommande hos hästar.

Det är speciellt vanligt hos hästar som tränas, tävlas och reser mycket. Men även föl och hobbyhästar drabbas.

Något måste vara allvarligt fel i vår hästhållning om så många som 50-90 % av alla hästar har magsår.

Att åka transport, flyga, tävla, åka på clinicks, arbeta på ridskola, gå ensam i små hagar, äta stora mängder kraftfoder, äta foder som inte lämpar sig för häst, avmaskas flera gånger om året från tidig ålder, antiinflammatoriska preparat, läkemedel, stressade människor , stå på stall halva dygnet är inte naturligt för en häst. Listan kan göras lång.

Magsår är ett problem som uppstår som en följd av de saker, som vi utsätter den moderna hästen för. Utfodringen är mycket annorlunda från hästens naturliga kost, som främst består av fibrer av varierande kvalitet och smältbarhet (gräs, ris, buskar, bark, löv och örter). Hästar i fångenskap får har inte samma näringsinnehåll och därför stimuleras inte samma mekanismer i kroppen på hästen, som den har behov för.

Vad är magsår?

Magsår hos hästar är ett samlingsnamn för sår, irritation och/eller blödning i magsäckens slemhinna, vilket är mycket smärtsamt och försämrar hästens välbefinnande.

Symtom

De flesta hästar med magsår visar inga symtom utåt. Ibland kan ett eller flera av nedanstående symtom ses:

• Dålig aptit

• Nedstämdhet

• Humörsvängningar

• Nedsatt prestation

• Negativ inställning till träning

• Ont när man borstar, tar över magen eller då du spänner sadelgjorden

• Svårt att hålla hull

• Dålig hårrem

• Viktminskning

• Ligger ner mer än vanligt

• Låggradig kolik

• Löst träck

Vid stora magsår kan hästen visa tecken på kolik och/eller tandgnissling. En del hästar lägger sig på ryggen, speciellt föl, då detta avlastar trycket mot magsäcken.

Kliniska tecken på magsår hos föl är intermittent kolik (ofta efter att ha diat eller intagit foder), ligger ner mer än vanligt, rastlöshet vid dining (på grund av att det gör ont när den diar), diarré, nedsatt aptit, tandgnissling och salivering. När föl visar kliniska symtom har de ofta stora magsår, därför bör de utredas och behandlas omedelbart. Det är inte ovanligt att föl utvecklar magsår i samband med att de behandlas för en annan sjukdom.

Vad orsakar magsår hos hästar?

Hästens magsäck- anatomi

Hästens magsäck har två olika delar med mycket olika utseende och funktion. Den övre delen är beklädd med en ljus slemhinna och har som funktion att blanda runt magsäcksinnehållet. Den nedre delen är beklädd med röda syrautsöndrande körtlar och har som funktion att hjälpa till med att spjälka foder och att avdöda bakterier. I båda delarna finns en skyddande slembarriär som skyddar dem från frätande magsyra.

Hästar är gjorda för att äta dygnet runt

Hästar är gjorda för att äta nästan dygnet runt med endast ett fåtal pauser för att vila eller förflytta sig. Därför producerar deras magsäck magsyra konstant under dygnet- även då de inte äter. En vuxen häst kan producera upp till 35 liter magsyra per dygn!

Hästar har även en relativt liten magsäck i förhållande till kroppsstorlek eftersom de är gjorda för att äta små mängder foder under hela dygnet. Under naturliga förhållanden neutraliseras då magsyran under dagen av grovfoder och saliv.

Orsaker till magsår

Magsår beror i grund och botten på en obalans i den skyddande slembarriären i magsäcken samt att syra av någon anledning stänker upp från den nedre röda delen av magen till den övre vita känsliga delen av magsäcken.

Ett fåtal stora utfodringar per dygn predisponerar hästar för magsår, likaså foderstater som innehåller stora mängder kraftfoder. Studier visar även att stress, exempelvis vid rörelse och oro i stallet eller vid transportering, ökar risken att utveckla magsår. Att ha radio på i stallet ökar risken för magsår.

Även hård fysisk aktivitet ökar risken för magsår. Studier visar att träning ökar produktionen av magsyra samt minskar blodflödet till tarmslemhinnan. Hård träning gör även att tarmar och andra bukorgan trycker på magsäcken, vilket i sin tur göra att magsyra lättare stänker upp på den vita känsliga delen av magsäcken.

Sår ses oftast i den övre vita delen av magsäcken men kan även ses i den nedre röda delen. Sår i den nedre röda delen av magsäcken ses ofta efter långvarig behandling med antiinflammatoriska mediciner. Förekomst av bakterier pga att magsyran (kan vara för liten mängd) inte avdödat dem.

Vi behöver se helheten för att läka.

Efter att ha använt frekvensanalys på hästar med konstaterat magsår och med misstänkt magsår har jag hos dessa funnit diverse olika bakterier ( clostridium botulinum, clostridium difficile, Candida albicans, Helicobacter pylorus). Förekomst av bakterier skulle kunna vara en orsak då dessa bakterier finns i hästens miljö (jord, foder). Kanske är det så att syran av någon anledning inte klarar av att avdöda dessa bakterier då de passerar eller att de gömmer sig/kapslar in sig i slemhinna och eller i magsäckens vägg. Detta är dock min egen teori som mikrobiolog.Jag har fördjupat mig i mikrobiella biofilmer (påväxt av mikroorganismer på en yta kallas biofilm) under mina forskningsstudier och finner det högst sannolikt att bakterier kan etablera sig i slemhinna. Obekräftat av forskning dock och inget veterinärer vill kännas vid.

Ofta arbetar vi även med att se över hästens och ägarens situation för att se helheten. Finns det något område som kan göra livet mindre stressfullt, bättre foder och eller foderrutiner, vill jag och hästen göra det vi gör ?, stallplatsen kan den bli bättre ? finns flockkamrater ? etc . Många kunder har gjort ett fantastiskt arbete både för sin häst och arbetat med sig själv vilket gett stora resultat och harmoni i tillvaron.

Hos hästar produceras magsyra kontinuerligt under hela dygnet, inte bara efter en måltid. Det är därför viktigt, att hästen äter regelbundet, och att det hela tiden finns foder i magsäcken för att neutralisera magsyran. Annars ökar risken för ankomsten av en större mängd syra i magsäcken, mer än den klarar av. Detta ökar risken för frätskador på slemhinnan, om hästen utsätts för det under en längre period kommer det att orsaka permanenta sår. Studier har visat att genom att ha tillgång till hö eller gräs, är pH-värdet i magsäcken ca 4, men mer än 4 timmars fasta pH minskar till 1,6. Detta innebär att efter bara några timmar utan foder, här magsäcken en så låg pH, att det beräknas som en stark syra, och risken för frätskador är stor. Därför rekommenderas det, att hästen så länge som möjligt ska ha tillgång till grovfoder (hö/hösilage) hela tiden (Luthersson et al, 2009b). Det är inte bara foder, som skall fördelas över dagen, som forskarna också funnit att frekvensen av måltider spelat en roll. I en studie av 54 fullblod hade 75% av hästarna som fick foder 2 gånger om dagen magsår, medan 57,9% av hästarna som fodrades tre gånger om dagen hade magsår (Bezdekova et al., 2008).

Om hästen lätt lägger på sig vid fri tillgång till grovfoder, bör den utfodras på ett sådant sätt, att den tar mer tid på sig. Det finns flera lösningar för att möta detta behov - till exempel Hö nät med små maskor, så kallade slowfeeder nät eller liknande (Luthersson, 2013). Halm kan användas i viss utsträckning, som ett substitut för hö/hösilage för hästar, som behöver gå ner i vikt eller lägger på sig lätt, men det rekommenderas, att det inte finns mer än 0,25 kg/100 kg per häst per dag, eftersom risken för förstoppning och kolik annars ökar. Halm har inte buffertkapacitet som hö eller ensilage. Halm ska användas i begränsade mängder för hästar benägna att få magsår (Luthersson et al., 2009b).

Utfodring innan någon form av arbete på hästen är också viktigt eftersom maginnehållet pressas in i den övre och den känsliga delen av magen när hästen rör sig. Det bör vara en måltid med buffringskapacitet, vilket innebär foder som antingen stimulerar tuggtid och ökad salivutsöndring samt ökad aptit för att dricka eller uppblöt foder som innehåller mycket vatten. Fibrer (alfalfa, uppblöta betfibrer, hö eller hösilage) är det enda som har dessa egenskaper, och det kan därför vara fördelaktigt att ge en liten måltid av en av dessa eller en kombination av flera (Luthersson, 2013). Måltiden får inte vara för stor eftersom det kan orsaka obehag om magen är utspänd när hästen rids.

Lite mer om symtom

1. Minskad aptit

Hästar som lider av magproblem har i allmänhet sämre aptit.

Detta sker ofta gradvis, till exempel när en häst inte dyker rakt ner i sitt foder som vanligt, börjar fösa runt fodret med mulen eller lämnar en del av fodret.

Hästen äter kanske heller inte upp allt grovfoder.

Människor som har haft magsår känner till de här symtomen. När magen strejkar känner man inte för att äta.

Magen drar ihop sig under matsmältningen,

och detta orsakar smärta, särskilt i områden där bukhinnan är skadad.

När magsyra kommer i kontakt med ett inflammerat område, leder detta till en obehaglig brännande känsla.

2. Viktminskning

Minskad aptit åtföljs vanligtvis av viktminskning.

Det minskade intaget av mat innebär att organismen inte längre tillförs tillräckligt med energi och näringsämnen, vilket leder till minskad kroppsmassa.

Viktminskning kanske först uppmärksammas när revbenen plötsligt är tydliga.

Detsamma gäller för höftknölen eftersom muskeltoningen naturligtvis förloras.

En häst blir inte avmagrad över en natt.

Det skulle helt säkert vara felaktigt att säga att de andra symtomen skulle vara "bättre" att ha, men när en häst kommer till denna punkt betyder det att vissa problem - inklusive magsår - länge har förbisetts.

3. Upprepad kolik, till en början relativt mild, utan uppenbar orsak

Milda kolikepisoder kan uppstå efter att en häst ätit kraftfoder och varar oftast inte länge.

Hästen drar upp magen, kanske sparkar i riktning mot magen och/eller vill rulla sig en eller upprepade gånger.

Dessa episoder försvinner vanligtvis på egen hand efter kort tid.

Att äta kraftfoder orsakar att mer bikarbonatinnehållande saliv bildas per kilo än att äta hö.

Till exempel, magsyra som bildas genom att äta kraftfoder buffras inte tillräckligt jämfört med när hästen äter hö.

4. Matt päls

En häst som lider av magsår kan, men behöver inte, ha en matt päls.

Många hästar har glänsande hårrem och verkar friska, trots att de har magsår.

I många fall stör magsår eller dess symtom, såsom aptitlöshet eller viktminskning, tarmfloran så att tarmen inte längre kan ta upp tillräckliga näringsämnen.

Som ett resultat får ämnesomsättningen inte längre tillräckligt med näringsämnen och pälsen förlorar sin glans och blir matt och tråkig.

5. Bristande prestationsförmåga

Magsmärta och minskat näringsintag kan leda till att prestationsnivån sjunker.

Hästen har inte tillräckligt med energi för att kunna göra sitt bästa.

Hästen känns slö och ointresserad.

Den gillar inte att röra på sig och är omotiverad.

Detta symtom förvärras av akut smärta.

Precis som hos oss människor kan hästar inte prestera med full potential när de har smärta och brist på energi.

6. Ökad gäspning

Oavsett om det är i stallet, på bete, vid skötseln eller ridningen - om en häst konstant gäspar, är detta en relativt tydlig indikation på sjukdomar i mag-tarmkanalen.

Samtidigt hjälper dock gäspningen till att minska stress.

Och om det finns något som en magsårspatient har gott om, är det stress - som en orsak av magsåret och/eller som ett resultat av smärtan.

En del hästar fortsätter att gäspa då och då även efter att magsåret har genomgått en framgångsrik behandling.

Naturligtvis är stress i detta sammanhang en orsak, inte ett symtom, men med magsår kan det hänga över våra hästars huvud som ett ok.

7. Flemar

Beteendet att flema är när hästen sträcker huvudet framåt/uppåt och höjer, nästan krullar ihop överläppen.

I de flesta fall visar hästar detta beteende när de märker en lukt och vill identifiera den närmare.

Men hästar flemar också som ett tecken på smärta och obehag,

vilket visas av många hästar som har magsår eller kolik.

8. "Tuggar i luften"

I första hand kanske känt som ett tecken på undergivenhet av föl och unghästar, men det kan också indikera magproblem.

Hästen rör munnen eller tuggar utan mat.

Till skillnad från tecken på undergivenhet, rör hästen sin underkäke som om den tuggar på mat.

Detta involverar mer än bara några tuggrörelser.

9. Krubbitning

Ofta är det oklart vilket som kom först - magsåret eller krubbitningen, eftersom båda kan vara antingen orsak eller symtom.

Det observeras emellertid ofta att hästar med en tendens att krubbita oftare gör det till följd av magsår.

På detta sätt försöker hästen stimulera salivflödet för att lindra magsmärtorna.

Det finns också hästar som börjar krubbita när de håller på att utveckla magsår.

Krubbitning innebär normalt att hästen tar stöd med munnen mot ett föremål t.ex. krubban och sväljer luft.

Sammandragningen i den lägre halsmuskulaturen öppnar svalget och resulterar i det typiska ljudet.

Hästar som går på lösdrift eller ute i hagen, krubbiter sällan.

De påvisar liknande beteende, men utan att använda något föremål som stöd. Det kallas då luftsnappning.

10. Försvagat allmäntillstånd

Hästar med ett försvagat allmäntillstånd kan verka introverta eller till och med deprimerade.

De bryr sig lite eller inte om sin omgivning, visar lite intresse för sina stallkompisar och i många fall också sina skötare, och står ofta med huvudet in i ett hörn.

11. Undvikande av andra hästar eller ökad aggressivitet

Hästar som lider av magsår har ofta förändrade personligheter.

Den mest toleranta hästen kan plötsligt tyckas förvandlas till en aggressiv bråkstake som upprör hela flocken,

och den mest sällskapliga kompisen kan bli en ensamvarg som föredrar att stå själv i hagen långt borta från de andra.

Punkterna 10 och 11 visar tydligt att sådana beteendeförändringar kan ha ett brett spektrum från introversion till aggression.

Här kommer du som hästägare/skötare att spela en viktig roll:

Solid kunskap om din hästs personlighet och individuella egenskaper är oerhört viktigt för att kunna göra en korrekt bedömning om din häst har något problem, ett dåligt humör eller något annat.

12. Defensivt beteende vid sadling

Magsmärta kan utlösa ett defensivt beteende när sadelgjorden dras åt eller till och med när sadeln läggs på hästens rygg.

Sadelgjorden täcker området nära hästens mage.

När den spänns, dras hästens mage upp och därmed också buken.

Detta gör att magsyran kommer in i den känsliga delen av magen och kan således attackera den skadade bukhinnan,

vilket kan vara extremt smärtsamt för hästen.

Hästen kan svara genom att sparka i riktning mot sadelgjorden eller ryttaren, slå med svansen eller till och med genom att försöka bitas.

Detta är mycket typiskt för hästar med magsår.

13. Minskad prestation och ridbarhet

Många ryttare tror initialt att deras hästar helt enkelt är ovilliga och inte vill arbeta.

Den vanligaste orsaken till oridbarhet är ofta problem med träns eller rygg.

Magproblem bör dock inte förbises.

De kan få en häst att uppleva svår smärta, särskilt när man arbetar under sadel, och hästen försöker då kompensera sina rörelser

i ett försök att lindra smärtan, bli stel i ryggen, röra sig spänt, bocka, bli apatisk och inte längre villig att arbeta.

14. Tvekar att gå i nerförslut

Att gå nerför kan leda till att magsyran kommer in i det känsliga området i magen.

Är området påverkat av magsår kan det vara mycket obehagligt för hästen,

som reagerar motvilligt och måste beordras att gå nerför, eller till och med vägrar att göra det.

15. Svårt att lägga sig ner

När en häst ligger ner dras magen samman av rörelsen, och det kan innebära smärta för hästen.

Hästen kan tyckas tänka på hur den ska lägga sig, tvekar, eventuellt behöver flera försök att lägga sig för att därefter kanske föredrar att stå.

Man kan också ofta observera att när hästen ligger ner, förblir den liggandes.

Hästar med magproblem ligger ofta och lägger därför mindre tid på att äta, vilket bara förvärrar problemet ytterligare: magen fortsätter att producera syra,

vilket i sin tur attackerar de oskyddade bukväggarna utan buffert genom saliven på grund av brist på foder - vilket leder oss direkt till det andra extrema.

16. Ökad salivproduktion

Salivproduktionen ökar när hästens organism försöker motverka det låga pH-värdet i magen.

Saliven har ett basiskt pH-värde och buffrar magsyran.

Hästar kan observeras salivera även om de varken äter eller tuggar på något eller har något i munnen.

Ökad salivproduktion inträffar ofta efter att hästen har ätit kraftfoder.

17. Vill slicka på föremål

De flesta hästägare tror att deras hästar slickar på föremål eftersom de har mineralbrist.

Men detta kan också ses hos hästar med magsår.

Omfattningen varierar mycket från häst till häst, liksom föremålen,

som ofta är metalliska men också kan omfatta trä- eller betongväggar.

18. Ökad eller minskad törst

Man kan inte säga att alla hästar med magsår kommer att dricka mer eller mindre vatten av det.

Detta kan variera mycket.

Det kan hända att hästen dricker väsentligt mer, men också väsentligt mindre vatten.

Eftersom hästar dricker när de vill, förbises detta problem ofta eller kan vara svårt att kontrollera.

En häst på 600 kg dricker cirka 30-60 liter per dag beroende på träning, väder och hur den stallas.

19. Bred placering av fram- och bakbenen

Vissa hästar står med fram- och bakbenen långt ifrån varandra för att få lättnad i magen och tarmen.

Detta bör inte förväxlas med fångställning, då hästen vill flytta vikten till bakbenen.

20. Förhöjd puls, lätt feber

I akuta fall kan hästen ha en förhöjd puls och lätt feber.

Dessa symtom åtföljs ofta av mild kolik

från den svåra magsmärtan.

Normal puls hos hästar är mellan 28 och 44 slag per minut och en normal temperatur mellan 37,5 och 38,2 grader.

Referenser

equine74

Evidensia

Bertone, J.J., 2000. Prevalence of gastric ulcers in elite, heavy use Western performance horses. J Vet Intern Med 14, 366.

Bezdekova B., Jahn, P., Vyskocil, M., 2008. Gastric ulceration, appetite and feeding practices in Standardbred racehorses in Czech Republic. Acta Vet Brno 77, 603-607.

Dionne, R., Vrins, A., Doucet, M., 2003. Gastric ulcers in Standardbred racehorses: Prevalence, Lesion description, and risk factors. J Vet Int Med, 17, 218-222.

Frandson, R.D., Lee Wilke, W., Dee Fails, A., 2003. Anatomy and physiology of farm animals, 6th edition. Lippincott Williams & Wilkins, Maryland and Philadelphia, USA.

Hepburn, R.J., 2014. Endoscopic examination of the squamous and glandular gastric mucosa in sport and leisure horses: 684 horses. Proc 11th Intern E Colic Research Sym, 5.

Holbrook, T., Simmons, R.D., Payton, M.E., et al., 2005. Effect of repeated oral administration of hypertonic electrolyte solution on equine gastric mucosa. Equine Vet J, 37, 501-504.

Jonsson, H., Egenvall, A., 2006. Prevalence of gastric ulceration in Swedish Standardbreds in race-training. Equine Vet J 38, 209-213.